Varför 36% av alla väljer att köpa en Nokia

Jag har haft min iPhone 2G nu sedan december 2007, dvs över 1,5 år. Det är för övrigt den längsta tid jag har haft en och samma mobil, vilket bara det tyder på att jag är nöjd, för det är jag.

Ibland blir jag lite avundsjuk på andra som kan vidarebordra SMS, klippa-och-klistra text eller skicka ett vCard till en annan mobil via Bluetooth, för det kan jag ju såklart inte göra på min iPhone. Jag har jailbreakat min iPhone och har installerat Swirly MMS så den bristen på iPhone har jag löst. Samtidigt drar jag mig till minnes ett frukostseminarium i höstas på Ocean Observations där de bland annat visade på skillanden i GUI mellan Nokia och iPhone. Jag kommer inte ihåg de exakta siffrorna men när man valde en kontakt i en Nokia Series 60 så fanns det mellan 20-30 menyval, medan det i en iPhone fanns betydligt mindre, vilket de tyckte var en styrka. jag kan inte annat än att hålla med.

Många förståsigpåare kan inte förstå varför man köper en iPhone, den har ju så många brister och man kan göra så mycket mera med tex en Nokia. Med det är ju det som är poängen. Det är inte antalet funktioner som räknas. Framförallt Nokia har klämt ALLA funktioner och möjligheter i sina telefoner. När Nokia N95 kom fanns det inget man inte kunde göra med den. Ocean Observations nämnde bland annat möjligheten att man i en Nokia kan välja att kopiera en kontakt och skämtade om att det är ju perfekt om man har en kontakt som heter Tom och vill lägga till hans tvilling Tim som jobbar på samma företag. Påängen är att det finns många (jag gissar på en majoritet) av de tekniska funktionerna som aldrig använts. Men jag kan ha fel, kanske är det just därför Nokia är marknadsledare, för att vi konsumenter värderar den mobil högst som har flest funktioner och möjligheter, trots att vi kanske vet med oss att vi aldrig kommer använda dem.

Sedan ska man å andra sidan inte glömma bort att Nokia inte bara släpper smartphones med den senaste tekniken, de ligger även bakom världens mest sålda mobil, Nokia 1100, som bara den sålts i över 200.000.000 exemplar…

Globala surfmärken – en liten genomgång

Den globala surfindustrin är enorm, 2007 omsatte den ca $7,48 miljarder jämfört med tex golfindustrin som omsatte drygt $6 miljarder. Den påverkas dock också av lågkonjukturen, amerikanska Quiksilvers intäkter första kvartalet 2009 minskade tex med 11% till $443 miljoner.

Nu ska dock denna post inte handla om surfmärkenas ekonomi utan om deras webb.

Sedan många år har de satsat mycket resurser på att skapa designade, utmanande (både tekniskt och designmässigt) och inspirerande sidor. Ofta med mycket foton och video. Framförallt så byter de utseende ofta, det känns som de stora märkena Quiksilver, Billabong och Rusty byter design helt och hållet ett par gånger om året.

Förutom deras ”corporatesida” skapar de kampanjsidor till nya events och tävlingar. Ofta med mycket avanserad teknik, troligtvis framtvingad av att många surftävlingar på ASP avgörs långt ifrån den intresserade publiken.

Bara för ett par dagar sedan avslutades Billabong Pro Teahupoo där man i realtid streamade video från tävlingen. Ute från vågorna. Från Tahiti. Från Teahupoo.

Sociala medier? Check, kolla tex in @billabong1973 och @aspworldtour och så vill jag tipsa om Jamie O’Brian (@whoisjob) som inte är din vanliga twittrare. Mycket attityd.

Några märken till att kolla in är Reef, Gravis, Volcom, O’Neill, RipCurl eller varför inte svenska Encore.

Jag har dessutom samlat en hel dröse skärmdumpar på Flickr om du inte orkar besöka alla.